texter

texter

bloggen

varje måndag läggs en ny text upp. det kan vara en dikt, en krönika eller en liten film.

ett krig på perrongen

tankar för dagenPosted by bob hansson Wed, September 16, 2015 21:56:03

Stockholm centralstation. Jag är trött, går med min treåriga son.
På perrongen poliser.
De frågar leende vad min son heter och ger honom en badge.

Bredvid står ett trettiotal flyktingar som gått av tåget. Få har mer bagage än en plastpåse med sig. När vi kommer ner i tunneln rader av volontärer. Deras blickar mot trappen där flyktingarna snart kommer att gå ner. Blickar svåra att tyda, är de förväntansfulla, eller är de nervösa, rent av rädda? Och jag, som bara åkt med ett försenat tåg från Kalmar, är så trött så trött. Jag som bara är på väg mellan min stuga och mitt hem, har mer packning än någon av flyktingarna har.
Krigsflyktingar vars väg till just den där perrongen, är en väg jag inte kan föreställa mig.
Men människorna i tunneln, med sina armbindlar, men sina ögon, med sina ryggrader... och att jag aldrig varit så nära ett krig som just på den där perrongen. Hur märkligt tom på erfarenhet jag plötsligt är.
Men att sorgen som synen av flyktingarna slog upp i mig, snart möttes av en helt annan känsla.. Där nere i tunneln en känsla jag inte kan sätta ord på
Och att det kanske är just så, att de som står i tunneln gör alla ord överflödiga.
Att det inte är ord som behövs.

Utan att det är människor som behövs. Människor som idag inte åkte hem till sina soffor, sina tv-apparater, sina dejtingappar eller instagramkonton. Att de istället står där, som värmeljus av kött i en värld som är så obegripligt hård.
Och hur konstigt är inte det?

För hur kan den värld människor byggt åt sig,
blivit så hård,
när människan i sig själv
är så mjuk
så mångbottnat sårbar?





  • Comments(0)

Fill in only if you are not real





The following XHTML tags are allowed: <b>, <br/>, <em>, <i>, <strong>, <u>. CSS styles and Javascript are not permitted.